Nyheter

IMGA0042

F. Eusebios

2015-03-03 12.24.02

016

fDen Helige Nikolaos Isichastirion

ny
Vi har glädjen att informera våra medlemmar och vänner att huset i Rättvik i stort sätt är klart. Taket, bergsvärmen, spisen, all isolering både in och utvändigt, dörrar, fönster och målning av utsidan är färdigt. Men för att huset ska bli lämpligt för inflyttning så återstår de en hel del att göra.
Till exempel följande:
* Uppsättning av golv, toaletter,målning av väggar, köket, hyllor, skåp och rummet intill kapellet.
* Vi måste köpa vitvaror till köket, möbler, skrivbord, husgeråd m.m.
*Eftersom huvudingången till huset är lite för hög det flera lastbilar jord. Efter upphöjningen av marken måste trappan till huset upprättas.
*När allt detta blir klart kommer vi att bygga det lilla kapellet som vi skrev om tidigare ovanför de heliga föremålen som vi vördnadsfull förvarat på gården efter branden. Det kommer vi att göra i senare skede då vi har råd.
* Brödraskapets styrelse vill varmt tacka fader Mikael, den ryska prästen ifrån Umeå för sina insatser till husets byggnad. Han har frivilligt tagit ansvar för byggandet av huset. Han har gjort detta trots att han har hälsoproblem, en stor familj och en församling att skötta. Detta hr han gjort pga. stor respekt för fader Eusevios, hans andlighet och heliga minne.
* Väggkalendrarna för 2014 är redan här. Den som vill köpa kontakta någon av styrelsens medlemmar.
* Vi tackar varmt den Internationella trasport firman AB, ALFA ΩMEGA, som transporterade våra kalendrar från Aten till Stockholm utan ersättning.
   Telefonnummer till Transport firman är: 08 – 583 503 69, 49, 26 och mobil till Giannis: 070 01 66 462.
Brödraskapet tackar varmt alla medlemmar och vänner för sina bidrag och sitt stöd!  
Med stor glädje vill vi informera våra medlemmar, vänner, fäderna och alla andra som intresserar sig för huset i Rättvik att byggnationen går framåt med fullt fart. Det som är klart är väggarna , taket, kaminen, fönstren och dörrarna och dom elektriska installationerna. Installationen av bergsvärmen pågår. När vi är klara med bergsvärmen börjar vi med inomhusarbete. Det återstår mycket arbete både i huset och i kapellet.
För att arbetet skall kunna gå ännu fortare anställde byggmästaren en tekniker till. Sammanlagt arbetar fyra tekniker och en medarbetare. Det återstår mycket arbete. Altarrummet, ikonostasen, analogien, ikonerna på ikonostasen och väggarna är en del av mycket annat som måste göras.om från början.
Under mars månad åkte fyra medlemmar från Stockholm och Uppsala till Rättvik för att titta på huset. De var nöjda med framgångarna. De tog många bilder som de visade senare till medlemmarna i Stockholm. Nya resor till Rättvik är planerade under april och maj månad.
Förberedelserna och planeringen för att återuppbygga huset i Rättvik har inletts. Vi har fått bygglov och kommer snart att starta byggandet.
Dalarnas försäkring har beviljat ersättning  för de lösa föremål som fanns i kapellet med 174.260 kr. Därmed uppgår den slutliga summan till 2.824.260 kr.
Översättningen av fader Eusebios bok till engelska  är klar. Den kommer att tryckas ut relativt snart. Den som vill beställa boken kan lämna sin beställning till Brödraskapet. Även hans bok Herrre, Lär oss Bedja som tog slut för flera år sedan kommer att tryckas om. Beställningar kan göras via följande telefonnummer: 08-19 52 76,   073 73 18 189. 
Den 27 november höll Brödraskapet årsmöte i Stockholm. Den nya styrelsen som valdes för tre år framöver består av: 
Christina Danielidou, ordförande
Ekaterini Kavaltsi, vice ordförande
Anastasia Karakeva, sekreterare
Christos Timoudas, kassör
Stavroula Tasina, aktivitetsansvarig
Som vi tidigare informerat om, har försäkringen beviljat 0ss minst  2.650.000 kr  (Värdet för ikoner m.m. som var försäkrade, håller på och faställas med försäkringsbolaget). Ritningarna har skickats till  Rättviks kommun,och nu avvaktar vi ett nytt bygglov. Huset kommer att återbyggas på samma plats och kommer att i stort se likadant ut som den förra. En av de få skillnaderna kommer att vara en rund mindre utbyggnad bakom altarrummet som även innefattar  fader Eusevios kontor på första våningen. Där kommer vi att bevara hans personliga saker med stor vördnad. Övre våningen kommer att byggas lite högre så att fler personer får plats i kapellet. Det kommer att byggas en skorsten som går igenom mitten av huset och kommer att värma huset på ett mycket effektivt sätt. Husets ingång och toalett på första våningen kommer att bli handikappsanpassade.
Vi vill informera våra medlemmar och vänner att i juli månad beviljade Dalarnas försäkring 2.560.000 kr. för den helige Nikolaos hus i Rättvik som brann ner i  oktober förra året. Efter att Brödraskapet rådfrågat kunniga personer accepterade vi budet. Förhandligarna med försäkringsbolaget blev väldigt långdragna. Det var 2 – 3 olika handlägare som arbetade med ärendet. Julhelgerna 2010 och sommaruppehållet bidrog ännu mer till fördröjningen.
Rättviks kommun kan varken hitta ritningarna till huset eller det första bygglovet. För att vi skall kunna börja bygga om huset kräver kommunen nya ritningar och ett nytt bygglov. Allt detta  tar tid vilket gör att byggstarten försenas. Vi räknar med att byggnationen börjar först på våren.
Kära medlemmar och vänner, 
Vi har glädjen att informera er om att vi äntligen – efter många kontakter med och påminnelser till försäkringsbolaget – den 5 juli 2011 fått den kalkyl som visar det belopp vi får av försäkringen för återuppbyggnaden av den Helige Nikolaus hus i Rättvik. Just nu granskas kalkylen av en byggmästare och en byggnadsingenjör för att kontrollera att kalkylen är rimlig. Så fort vi har fått deras bedömning kommer vi att fatta beslut om att sätta igång byggnationen. Vi återkommer med nyheter så fort vi kan.

INFORMATION

Vi vill informera de medlemmar och vänner som ännu inte vet att det Helige Nikolaos hus med det vackra kapellet i Rättvik har av okänd anledning brunnits ner. Meddelandet kom i oktober förra året från Polisen i Rättvik. Polisens tekninska undersökning misstänkte kortslutninig, utan att vara riktig säker på det. Men många människor som bor i den närmaste byn, Backa, misstänker dock att branden var anlagd. Meddelandet till Brödraskapet kom som en blixt från klar himmel. Vi har inte hunnit sörja klart fader Eusebios bortgång (2009) och precis när vi gjorde förberedelserna för ettårsåminnelse kom den dystra nyheten. Vi blev förkrossande!

Fäder  från heliga berget Athos, gav sin välsingnelse att bygga om huset och kapellet. Förhandlingarna med Dalarnas Försäkring är nästan klara. Framåt våren sätter vi ingång husets återbyggnad. Med Guds välsingnelse och medlemmarnas/vännernas kärlek, huset kommer att återställas i sitt  gamla skick. Vi räknar med allas förböner.

Det är rörande med alla stödsamtal som Brödraskapet får ifrån medlemmar och vänner i Grekland. Många har blivit förkrossade när de fått höra om husets förstörelse. De delar sorgen och uppmanar oss att bygga om huset och kapellet.

in memorial

Fader Eusebios Vittis har avlidit

Som OT redan i korthet meddelat,  har f. Eusebios Vittis avlidit i sitt hemland Grekland. Han blev 82 år gammal.

I början av 1960-talet bestod den Ortodoxa Kyrkan i Sverige av i stort sett två grupper-ryssar med sitt centrum i Kristi Förklarings kyrka och ester med flera församlingar, däribland hl. Nikolai församling i Stockholm. Men 1960-talets mitt bringade något nytt-mängder av ortodoxa greker ( och serber ) kom att flytta till vårt land genom arbetskraftsinvandring och började snart också organisera sitt kyrkliga liv.  I hl. Nikolai kyrka lade särskilt märke till en ung grekisk teolog, Stergios Vittis, som med djup fromhet och stor hämgivenhet ägnade ett omfattande och intesivt arbete åt att bygga upp kyrkolivet bland de nykomna grekerna. Det förvånade inte att han snart blev munk-och prästvigd med namnet Eusebios, och han inledde därmed en lång livsgärning som själavårdare, biktfaderohc andlig vägledare, inte enbart för greker och inte enbart i Sverige.

I flera år verkade han som församlingspräst bland sina landsmän, främst i Västsverige. Efter en konflikt med en otacksam och oförstående stiftsledning drog han sig tillbaka till trakten av Rattvik i Dalarna och försörjde han sig som vaktmästare på S:t Davidsgården. Här i Dalaskogarna inköpte han ett litet hus och inredde en eremitboning med ett vackert kapell för sina gudstjänster, här tog han emot en ständig ström besökare som sökte hans andliga råd, och när bedrev han också en omfattande själavårdsverksamhet per korrespodens med med troende av många nationaliteter och från flera länder. År 1980 anmodades han av sin andlige fader att flytta till Grekland, först till det Heliga Berget och senare till Sidirokastro i norra Grekland , men den omfattande själavårdsverksamheten fortsatte på den nya boningsorten och han släppte aldrig kontakten med Sverige. För många troende blev han en verklig helig åldring-”geron” eller ” starets ” en andlig fader som ständig tog vård om sina andliga barn.

Han blev också känd genom ett omfattande författarskap, bl. a. en bok om ” Fader vår ” som han själv översatte till svenska liksom det förnämliga förordet till ¨Ökenfädernas tänkespråk¨ på Artos förlag. Han medarbetade i flera år i denna tidning med en grekisk spalt under rubriken ”Ett brev till dig”, till dess att kyrkoledningen i Sverige satte stopp även  för detta. Många är de ortodoxa i Sverige som fortfarande upplever sig som f. Eusebios andliga barn och som fortfarande bevarar och förvaltar hans eremitboning i skogen utanför Rättvik som ett andlig hem och en vallfartsort.

Αιωνία η μνήμη – Evig åminnelse!

ORTODOX  TIDNING

ÅMINNELSE BISKOPSGUDSTJÄNST OCH ANDLIG SAMMANKOMST FÖR FADER EYSEVIOS MINNE ÄGDE RUM DEN 13 MARS  I PANORAMA I THESSALONIKI.

Det var fader Eusevios andliga barn i samarbete med den Helige Georgios församling i Panorama  i Thessaloniki som var initiativtagarna till det.Man började med den Gudomliga Liturgin och åminnelsegudtjänst i kyrkan. Åminnelsegudtjänsten förättades av flera biskopar: Metropoliten Anthimos av Thessaloniki, metropoliten  Makarios av Sidirokastron  och Metropoliten Pavlos av Siatista-Sisanion. Flera präster,diakoner, munkar, nunnor och mycket folk deltog också.

Efter Liturgin samlades alla i en stor lokal på hotell Nefeli i Panorama. Metropoliterna och munken fader Filotheos, som representerade den Helige Gregorios Kloster på Athos, hälsade deltagarna. Talarna i mötet var  tre professorer från Aristoteles Universitet i Thessaloniki.

Första föreläsare var Teknologiläraren Johannes Yfantis. Hans tema var: Fader Eysevios, kärlekens resenär, kunskapets, hoppets och trons representant.

Andra förelösare var Teologiläraren Anestis Keselopoulos. Tema: Fader Eusevios, sökaren av det Absoluta (apolyton).

Tredje föreläsaren var Teologiläraren Dimitrios Tselegidis. Tema: Fader Eusevios kyrkiga tänkade.

Efter föreläsningarna tackade fader Eusevios syster, Evagelia Vitti, varmt alla som ordnade sammankomsten och alla deltagarna.

Kära Medlemmar och väner

Den 4 november 2009 lämnade oss den oförglömlige, vördade och mycket älskade f. Eusevios (Vittis). Han lämnade det  jordiska för att komma till hjärtans brudgum som han älskade och tjänade under alla sina år.

Han som stödde hundratals själar i Grekland och andra europeiska länder. Det var människor från olika länder som sökte upp honom för att få råd för både personliga och andra frågor. Han som ägnade många timmar i biktrummet för att lysna med stort tålamod människornas, som Gud anförtrodde honom, problem ochbekymmer. Han som under nattens stillhet sände varma förböner till Herren för att människor skall få råd och lösning för sina problem. Han som tog emot massor av brev och trots brist på tid försökte han ge råd antigen per telefon eller per brev. Han som upplevde varje människans problem som sitt eget och som bekymrade sig för problemets lösning. Han som inte var främande förde stora sociala,kyrkliga och även världsproblem. Hans känsliga hjärta och stora kärlek till Guds skapelse omfamnade alla. Den sträckte sig från Greklandtill nordpolen och från nordpolen till afrikanska kontinenten. Han som med sina unika predikningar och teologiska böcker och skrifter rörde varje kristen själ. Men det som ingen glömmer är hans exceptionella liv som han överlämnade till oss som ett stort arv. Hans liv visar oss vägen och sättet om man vill tillfredsställa Gud och bli frälst. Må f. Eusevios bli vägvisare för varje kristen. Detta kommer att vara den vackraste åminnelsegudstjänst för hans heliga själens vilja.

Vördade och älskade Geronta, tomrummet du lämnade bakom dig är stort. Vi saknar dig. Ditt heliga minne kommer alltid att leva djupt i våra hjärtan med starka färger. Må vi alltid ha din heliga  välsignelse. A m e n!

Christina Danielidou, Stockholm.

Eusebios Vittis

Av Torsten Kälvemark

Prästmunken Eusebios Vittis, Sidirokastron, Grekland, har avlidit i en ålder av 82 år. I mitten av 1960 -talet lärde jag i Uppsala känna den grekiske teologen Stergios Vittis. Han hade lämnat sitt hemland för att arbeta med Abbe Pierres lumpsamlare i Parisoch com via Emmausrörelsen till Lund innan han hamnade i Uppsala. Här sklulle han läsa teologi, men arbetskraftsinvandringen till Sverigei slutet på 1960-talet aktualiserade behovet av gudtjänster och själavård för de nyanlända grekerna. Redan som lekman ledde en av de första grekiska gudstjänsterna i smålänska Algutsboda-en svensk utvandrarsocken som då hade blivit invandrarbygd.

Han vigdes senare till munk och ortodox präst, och blev då känd under det nya mamnet fader Eusebios. Hans prästtjänst tog honom över hela landet, men den avbröts när en konflikt uppstod med den dåvarande stiftslsedningen. Fader Eusebios drog sig tillbaka till Dalarna där han arbetade som något slags vaktmästare på stiftelsen Berget i Rättvik. Han köpte ett gammalt hus inne i skogarna nära Rättvik och det blev hans isichastirion, en stillhetens boning med kapel och bibliotek. Från detta hus gick han dagligen en lång  väg fram och tillbaka till sitt arbete.

Genom ett omfatande författarskap blev fader Eusebios känd i Grekland och hundratals brev i själavårdsärenden skickades till munken i Dalaskogarna. Han uppmanades 1980 att återvända till sitt gamla hemland, och bosatte sig i Sidirokastro i norra Grekland. Där tog han emot en aldrig sinande ström av besökande som ville ha hans råd. Han blev något av det som den grekiska kyrkan kallar för geron, och den ryska för starets, en erfaren och karismatisk andlig vägledare.

Fader Eusebios släpte aldrig kontakterna med Sverige. För både greker och svenskar här i landet var han en viktig gestalt som personifierade något av det bästa i den ortodoxa kristna traditionen. Vänlighet och godhet strålade bokstavligen ut från honom. Och hans hus med kapellet utanför Rättvik står kvar i den svenska skogsnatur som han älskade.

Torsten Kälvemark

Följande brev är skrivet den 10 januari 2010 av Margareta Lindborg och Per Mases, S:t Davidsgården i Rättvik

EUSEBIUS VITTIS  (PASCAL)

Under tiden 1968-1980 bodde Eusebios Vittis (under täcknamnet Pascal) på St:Davidsgården i Rättvik. Han hade flytt från juntans Grekland, kom till Göteborg och hamnade sedan i Rättvik, där han arbetade som vaktmästare.  Han bodde i ett litet rum intill pannrummet, som han inredde som en klostercell. I den lilla cellen översatte han sin bok ”Fader Vår” från grekiska till svenska . Hans arbetstid var mellan kl.  06.00-12.00.  Han deltog inte i husets tideböner, utan sjöng i stället den grekisk  ortodoxa vespern, så alla som ville kunde höra den.

Sin fritid använde han på olika sätt. Bl.a. var han på Stiftsgården  och gick omkring som en hustomte och hjälpte till. Han gjorde mycket sådant, som ingen annan hann göra. Han var väldig duktig med att snickra och gjorde på eget patent mjölklådor till köket, som blev till mycket hjälp.

Pascall tillägnade sig Draggådalen i Backaskogen. Det var ett gammalt hus , som han gjorde i ordning med rum och kök och inrede där ett mycket vackert kapell med ikonostas. Han snickrade bokhyllor,  och gjorde många små uppfinningar som underlättade arbetet. Han målade också ikoner.

I skogen skapade Pascall sitt hem. Där var han lycklig. Dock fortsate han sitt arbete på S: t Davidsgården. Hans dag såg ut på följande sätt: Tidigt steg han opp och hade sin egen matutin. Därefter vandrade han 6 km, genom skogen ner till S-t Davidsgården för att uträtta sina sysslor. Han höll på till kl. 12:00, då han gick hemåt igen för att arbeta i sitt hus och ha aina böner. När han fyllde 50 år bjöd han på kalas. Vi var många där. Han hade bakat gott grekiskt brödoch goda kakor. Vi uppvaktade honom med en cykel. Den tog han dock inte emot. Han ville inte ha det bättre än de fattiga, som inte hade någon. Lite senare hade vi genom insamling fått ihop pengar till en Volkswagen , som han fick, men inte heller den tog han emot. Vid ett tillfälle kom en föreståndare för diakonicentrum i Uppsala och frågade. Vet Ni vem Ni har bland Er? Eusebius Vittis Pascall  — en ortodox munk . Ja, men vet Ni att han har grundat 32 ortodoxa församlingar under sin tid här? Han har löst opp religiösa och politiska konflikter—skrev sedan brev (som aposteln Paulus till församlingarna -gav idéer om inspelningar av den ortodoxa liturgin, hur man enkelt kunde arrangera med ikoner etc för den heliga liturgin.)

Pascal besökte oss nästan regelbundet, efter att han flyttat från Rättvik. Hans andlige fader hade beslutat om, astt han skulle tiil Athos som eremit och det var för honom självklart att lyda. Han visadse dock hur svårt det var att följa beslutet. Han sa: Ser ni ett hjärta i skogen mellan S:t Davidsgården och Dragådallen som blöder, så är det mitt. Allt eftersom åren gick märkte vi, att han hade väldigt svåra smärtor i ryggen och att hans krafter antog. När han sista gången lämnade oss, anade vi inte, att vi aldrig skulle få se honom mer. Med stor tacksamhet i våra hjärtan minns vi Pascal som en mycket god vän och arbetskamrat. Vi som fick förmånen att lära känna honom kommer aldrig att glömma honom.

MARGARETA LINDBORG OCH PER MASES, S:T DAVIDSGÅRDEN RÄTTVIK

Svar av prästmunk Evsebios Vittis angående rykten om hans Ortodoxa Isichastirion (eremitage) i Rättvik.

Under många år har jag med stor bitterhet tagit del av de rykten, som det Heliga Metropolitdömet av Sverige och hela Skandinavien sprider om mitt eremitage.  Det påstår att jag före min återvändo till Grekland 1980, ej skulle ha överlämnat det till Metropolitämbetet, som jag i så många år hade tjänat, utan till protestanter!  Dessa rykten har med eftertryck pågått ända till idag.

Det är inte alls roligt för mig att konfronteras med våra kyrkliga myndigheter, för vilka jag känner djup vördnad. Av denna anledning har jag låtit dessa osakliga rykten falla i glömska. Men eftersom de fortgår än idag i mycket negativa ordalag och åtskilliga själar härigenom skandaliseras, käner jag mig nu tvungen att återge hela förlopet precissom det var. Detta gör jag med stor sorg, inte för att ursäkta mig utan för att framställa sanningen utan vare sig tilläg eller förvaskning.

Mina andliga Fäder på det Heliga Berget rekommenderade mig att lämna Sverige, landet där jag hade levt i nästan 20 år (inklusive korta vistelser i andra europeiska länder). Detta av andliga och helt personliga skäl.  Trots att det var ett svår beslut, att lämna både den plats, där jag hade levt i många år, och mina kära bröder i Kristus, var jag tvungen att lyda, tiil yttermera viso trots de svårighater som ett återvänade innebar, och trots den Ortodoxa Kyrkans i Sverige (som jag fortfarande uppriktigt vördnad) uppenbara ogillandet.

Det enskilda hus som jag hade köpt och använt som eremitage ligger på obebodd mark i skogen utanför Rättvik, långt nor om Stockholm.  Långt innan jag återvände till Grekland kontaktade jag per telefon (av praktiska skäl hade jag svårt att åka till huvustaden ) den högvördige Metropoliten och berättade för honom att jag ville lämna
eremitaget till det Heliga Metropolitdömet.
Huset hade förutom några rum även ett utformat kapell. Svaret jag fick var rätt igenom negativt. Jag tog emot det med stor bitterhet. Det lydde: ”Jag kan inte ta emot ditt anbud och ta ansvar även för den här platsen, för den ligger långt från centrum, och dessutom har jag ingen personal som kan ombesöria det. Jag väntar på en diakon som skall komma från ett europeisk land. Han kanske kunde ombesöria det.  Beskedet  var mycket difust och Diakonen, enligt den information jag hade, kom aldrig.
Jag hade nu följande omständigheter att taga hänsyn till:
A. Om jag hade lämnat huset i skogen till sitt öde hade det förstörts av kriminela människor, som tyvärr finns  även i Sverige.  Enligt information hade huset redan utsatts för liknande försök.
B. Jag hade inte avbetalat hela huset. 2/3 av husets värde var belånat. Dittills hade jag betalat av på lånet till banken varje månad, med den lön jag fick av staten. (staten anställde akademiker till olika institutioner). Det var omöjligt för mig att betala hela skulden, utan att stanna kvar i Sverige flera år till. Men det fanns i Sverige en möjlighet som gäller även idag. Man kan sälja en fastighet till en annan, även om man inte avbetalat skulden. Köparen betalar då för den del som inte är belånad, samt övertar lånet. Med andra ord han köper fastigheten tillsammans med skulden.
C. Jag ville inte sälja huset till vem som helst, eftersom kapellet fanns i det. Efter Metropolitens negativa svar tänkte jag fråga institutionen som jag var anstäld, ifall de hade intresse av att använda rummen i huset till sina besökare (de hade nämligen visat respekt för mitt eremitage). Men detta under förutsättning att de ninte hade tillgång til lkapellet. På så sätt kunde jag vara säker på att huset inte skulle förstöras och att kapellet skulle förbli orörd tills en bättre lösning uppkom.  Jag erbjöd således institutionen att ta emot det gåva, men de accepterade det inte. Jag var tvungen att sälja det till värdet av 1 krona ( I Grekland skulle man kunna säga en drachmer). Detta var lagens krav för att jag skulle bli ansvarsfri. Överenskommelsen träffades, och beträffande kapellet de höll sitt löfte strikt.
Detta är den sanna historien av mitt fd eremitage. Jag har inte någon anledning att förvanska sanningen. Det finns ocksåen rättfärdig Domare, Gud. Och jag som skriver detta  väntar på att snart inställda mig famför Hans Dom för att dömas.
Jag vill passa på och säga att då jag redan var i Grekland bildades i Sverige ett Ortodox Brödraskap under nmnet ”O Agios Nikolaos” Initiativet togs av ortodoxa greker. Några personer har informerfat mig om att de som tog initiativet ville göra en glad överaskning. Personligen var jag helt okunnig om detta. Ingen rådfrågade mig före bildadet av Brödraskapet. Å andra sidan hade de ingen skyldighet att göra det.
Jag blev informerad om att målsättninge för Brödraskapet var en önskan att försöka vara trogna barn inom Kyrkan och genom andliga och sociala aktiviteter unvika att integreras med samhällets negativa sociala omgivning. Med egna pengar köpte de tillbaka huset från institutionen och huset hamnade så återigen i ortodoxa händer.
Tyvärr har de aldrig fått tillstånd att fira den Gudomliga Liturgin där. Man undrar varför? Det har förättas så många Liturgier där förut. Varför inte nu? Denna fråga plågar många själar, enligt information som jag får då och då och det överaskar mig. Med det är aldrig för sent. Med god vilja kan man ta sig ur denna trista situation som har uppstått. Detta önskar jag av hela mitt hjärta, så att den listige som alltid vill ont mot Kyrkan kommer på skam.
Jag önskar ödmjukt den lokala kyrkan i Sverige allas oslagbara förening ” en ande och ett hjärta-έν πνεύματι καί μιᾶ καρδίᾳ” till ära för hela kyrkans huvud, Jesus Kristus, i Fadern och den Helige Ande.  Amen!
Prästmunk Eusebios Vittis

Thessaloniki  19 06 2009

015

KapelletsTempel.

Följande brev som vi  hittade  på internet, är skrivet av en svensk theologi student.

DEN HELIGE NIKOLAUS ISICHASTIRION.

Vi hade hört talas om att det någonstans på Rättviksskogen skulle finas ett hus som en grekisk munk hade gjort till ett grekiskt-ortodoxt kapell och att det nu stod öde. Efter en del efterforskningar fick vi reda på att nyckeln till huset fanns att låna på Berget i Rättvik. Där fick vi också reda på en del om den mystiske munken, Eusebios Vittis. Han hade arbetat några år i den ekumeniska kommuniteten på Berget, och efter en tid köpt det gamla huset i skogen för en symbolisk summa. Där skapade han sig sin eremitboning och drog sig tillbaks för att skriva och be, samtidigt som han arbetade med att bygga ett kappell på övervåningen.  I oktober 1980 kallades han hem till Grekland av sin andlige fader. En gång sedan dess har han besökt Sverige och sitt älskade hus. Till medarbetarna på Berget sade han då; så är det mitt. Denna fantastiska historia gjorde oss än mer intresserade. ” Om ni någon gång ser ett hjärta som blöder i skogen, så är det mitt.”

Då vi tog emot nyckeln fick vi en tmycket svävande vägbeskrivning. Åk mot Östbjörka en bit och när vägen svänger vänster ligger det ner till höger i skogen någonstans.  Hur långt ner i skogen ungefär, frågade jag.  100 m eller kanske en kilometer eller så, fast det är nog inte plogat. Vi gav oss i väg och det vara många vänstersvängar och mycket skog till höger, men vi kände ändå på oss när vi var framme. När vi hade pulsat i snön en kilometer eller så, längs en smal skogsväg mitt ute i ingenstans, började vi misströsta. Då såg vi en liten träskylt på grekiska, i den stora dalaskogen och förstod att vi var på rätt väg. 021 Skylten är skriven av f. Eusebios. Det står välkomna!

Efter ytterligare några hundra meter skymtade vi ett eternitklätt hus, som minst av allt såg ut  som ett grekiskt-ortodoxt  kapell.  Nyckeln passade och vi steg in i en munks liv.  På bottenvåningen fanns kök,  vardagsrum och ett bibliotek med en stor mängd böcker,  krucifix och ikoner till försäljng. En av böckerna var den Eusebios hade  suttit där och skrivit; Herre lär oss bedja, utgiven på Åsaks förlag. (Den är svår att få tag på eftersom den är slut på förlaget, enligt syster Ingrid som förestår Boklådan på Berget.) På övervåningen låg själva kapellet. Obeskrivligt vacker med guld och ikoner, grekiskt-ortodoxt så det förslog, och en stor stillhet. På väggen i sakristian hängde prästmunkens mässkrud i en uppfodrande väntan. Vi kände alla en djup vördnad inför denna helgedom, den yttre anspråkslösheten och det inre överdådet. Det kändes verkligen som en helig plats vi fått förmånen att besöka.

S:t Nikolai Ortodoxa Brödraskap:

Det är en ideell förening som bildades i mars 1981. Brödraskapet består idag av 180 familjer, främst då greker.Av dessa bor 80% i Stockholm, där brödraskapet har sitt centrum och huvuddelen av sina aktiviteter.

Initiativet togs av några kristna inom den grekisk-ortodoxa församlingen i Stockholm. Det hade sin grund i en önskan om att leva djupare och mera intesivt i kyrkans mysterium som enligt deras tradition är en gemenskap i Kristi kärlek. Man vill göra ett medvetet försök att vara inom kyrkan och mer koncentrerat sträva efter att leva ett liv i tystnad,bön,kontemplation och andliga studier.Som ett led i förverkligandet av detta förvärvades detta stilhetens hus-Den helige Nikolaus Isichastirion.  Redan under munken Eusebios tid hade huset fungerat som något av ett själavårdscentrum för många kristna och en stilla mötesplats mellan människor och Gud. Föreningens förhoppning är at denna verksamhet skall kunna återupptas men har också som målsättning att huset skall fungera som andlig samlingspunkt för alla ortodoxa kristna i Skandinavien, oberoende av språk, nationalitet eller kyrkotillhörighet. Man vill att huset skall fungera som en gemensam böneplats och en stilla oas för jäktade nutidsmänniskor. Under tiden används huset till gudstjänster, retreater och andliga sammankomster mer sporadisk.

Den som blir intresserad kan kontakta: E-mail: agiosnikolaos.rattvik@gmail

  • S:t Nikolai Ortodoxa Brödraskap:
  • Postadress: S:t Nikolai Ortodoxa Brödraskap,
  • BOX  3197 S-103 63   Stockholm – SWEDEN

Annonser

%d bloggare gillar detta: